Jag tänker hela tiden att jag verkligen verkligen borde börja packa, men inser precis lika snabbt som tanken slagit mig att det finns inget att packa i.
Mitt stora problem, att jag inte kan flytta och har gjort det tre gånger redan i år.
Jag slås av tanken att jag faktiskt bara ska flytta uppåt i huset, vilket innebär att jag kanske inte behöver packa på samma sätt som de föregående gångerna...?
Men inser återigen att så faktiskt är fallet, jag ska i vilket fall som helst springa upp och ner, då hjälper det med all säkerhet att ha lådor med skiten i.
Får låna med mig lådor från jobbet tänker jag, glömmer dem och sover bort resten av dagen istället.
För stunden känns det bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar